Olika studier kräver olika personalresurser – men en ansvarig läkare är alltid ett gemensamt krav. Läkaren kallas för studiens prövare eller investigator. Studier för typ 1-diabetes på barn och unga kräver en barndiabetesläkare. När en klinik deltar i en studie som leds av ett företag eller forskare är det inte ett krav att barndiabetesläkaren har forskarutbildning, men ska ha genomgått en grundläggande GCP-utbildning.

Läkarens uppgift är bland annat att informera och inhämta informerat samtycke; något som inte kan delegeras på en sjuksköterska. Studiens upplägg kan därför avgöra hur många läkare som behövs. Om studien exempelvis inkluderar regelbundna patientbesök kan det bli svårt i praktiken för en ensam ansvarig läkare. I dessa fall finns dock vanligtvis krav på en reserv som är likvärdigt införstådd och informerad om studien.

En klinisk studie innebär diverse administrativt arbete. Det kan till exempel röra sig om att patienter och/eller föräldrar ska kallas eller bokas in. Då räcker det sällan med en sekreterare, utan är att föredra om en diabetessjuksköterska är involverad. Eftersom diabetessjuksköterskan har en betydande roll med många viktiga uppgifter, är det bra om även denna har en reserv på kliniken.

I vissa studier behöver man ta hand om labbprover. Då kan kliniken välja om detta ska skötas av egen personal eller via avtal med en annan klinik som huvudsakligen hanterar prover.